Under 40-talet hade vi bott i ett rum och kök i gårdshuset på Ragvaldsgatan mittemot Maria Kyrkogård. Vår lägenhet fanns bakom takkuporna till vänster på fotot. Där hade vi vedspis, kallvatten och torrklosett på gården.  Toan delade vi med andra familjer i huset.

När jag var sex år gammal flyttade vi till Hammarbyhöjden söder om Stockholm.

I Hammarbyhöjden fick vi varmvatten, badkar, VC, modernt kök och balkong.

Vi bodde på Boråsvägen 1, två trappor. På fotot syns vår lägenhet i mittenvåningen på huset som vänder gaveln till. I bottenplanet låg en mjölkaffär och en sybehörsaffär. Uppförsbacken t.h om huset är Boråsvägen.

Folket på fotot promenerar på Sparrmansvägen.

Buss 79 tog oss från Finn Malmgrens Torg i Hammarbyhöjden till stan. Eftersom jag gick i plugget i stan blev det många resor.

Spårvagn nr 8 avgick från Skarpnäck. Via Johanneshov, dundrade den ner under jorden vid Skanstull och kom upp vid ändhållplatsen Slussen. Här är 8:an vid station Medborgarplatsen.

Här är ”Nya Skanstullsbron”, färdig 1947. Vi blickar ut mot de södra förorterna och Johanneshov. I bortre änden av bron till höger skymtar Skanskvarnen i Johanneshov. Lägg märke till spårvagnen på bron. Tunnelbanan började gå hösten 1950.

Skanskvarn från Årsta/Johanneshovssidan. Folksamskrapan är ännu inte byggd.

Varuhuset Åhlén & Holm dominerade skanstullsområdet på Söder. I december for man in till ”Ålle” för att se på julskyltningen.

Götgatan vid Skanstull sedd söderut mot Åhlén & Holm och Skanstullsbron. I mitten tunnelbanenedgången.

Götgatan vid Skanstull mot norr. Numera ligger köpcentrat ”Ringen” där.

I hörnan mellan Götgatan och Ringvägen låg ett ölcafé. Telefonkiosken utanför var därför en god inkomstkälla för oss i slutet av 40- och början av 50-talen. Om man lyfte upp golvgallret i kiosken kunde man oftast, under gallret, hitta tappade slantar. Fyllgubbarna som skulle ringa fumlade med tioöringarna eller tjugofemöringarna och orkade inte plocka upp dem.

Så här såg en myntapparat i en telefonkiosk ut på 50-talet.

Eftersom jag gick i skolan på Söder fram till 1950 höll vi ­– Bosse, Ingmar och jag ­– ofta till i Hammarbyhamnen bland lagerlokaler, pokerspelandegubbar, skutor och allsköns bråte innan vi for hem.

Ett annat tillhåll när jag var i 12-13-årsåldern var Eriksdalsbadet som hade inrymts i det gamla reningsverket. Det fanns ett dam- och ett herrbad. Bägge baden var inhägnade av träplank. Vi ägnade oss flitigt åt anatomistudier vid dambadet vilket underlättades av att planket liknade en schweizerost.

Nästan nakna fruntimmer kunde annars studeras på bild i någon av de s.k boulevardtidningarna ”Top Hat” eller ”Cocktail”.

I ”Medborgarhuset ”Medis” låg bl.a ”Forsgrenska badet” som vi frekventerade. Inträdet var gratis för ungdomar. På andra sidan tegelbyggnaden var stadsbiblioteket inrymt. Till höger om Medborgarhuset syns Konsums charkuterifabrik.

Medborgarplatsen var för det mesta öde.

Bibblan i Medborgarhuset doftade skinnband och bjöd på en miljö i stillhet och tystnad

Forsgrenska badet på 50-talet med klordoft, ekande gälla barnröster och aktivitet.

Ödledammarna i Enskede  låg inte så långt från Hammarbyhöjden. På fyrtiotalet var det vår plaja när vi inte ville fara ända till Flatenbadet. Som sjuåring lärde jag mig på egen hand simma i en av dammarna. Ödlorna var egentligen vattensalamandlar.
I dag ligger Globenstaden där Ödledammarna låg.

Mitt över Götgatan, från Medborgarhuset, stod hotell Malmen färdig 1951.  Här hade en ödetomt legat i min barndom. Fordonen på bilden kör till vänster. Högertrafik inleddes först i september 1967.

Tunnelbanans och spårvagn 8:as ändstation vid Slussen.

 Mitt första sommarjobb hade jag som cykelbud, eller ”springschas” som det hette, hos ”Svenska Elektronrör” nere vid Lumafabriken i Hammarby Industriområde. I jobbet lärde jag känna stan. Ibland hade man skubb ända upp till Solna.

Schascykel från 1950.

”Svenska Elektronrör” fanns i bottenvåningen av Lumafabriken.

Efter skolan började jag som målarlärling 1952 men avslutade målarkarriären efter ett halvår. Av en tillfällighet fick jag jobb som cykelbud vid Arbetarnes Tryckeri på Barnhusgatan i gamla Folkets hus som revs 1955.

Kontoret låg i bottenvåningen medan sätteriet var inrymt i vindsvåningen. Tryckeriet fanns i källaren. Jag förmedlade korrektur mellan tryckeriet och fackliga organisationer och fackförbundsredaktörer. Våren 1953  började jag som sättarlärling.

1954 gick Arbetyarnes Tryckeri upp i Tiden Barnängens Tryckerier och flyttade till Danvikstull på Söder. Jag hängde med.

Arbetet förändrades från hantverk till industriarbete.

Nästan utlärd typograf sa jag upp mig och började som grovarbetare på byggen 1956. Tog en paus under ett halvår som persiennförsäljare. Gjorde lumpen i flottan 1957-1958.

Tillbaka till byggjobbet 1959 hos Svenska Bostäder.

Var bl.a med om att bygga upp stockholmsförorten Fagersjö som ser ut så här idag:

22-år gammal flyttade jag till Huddinge och blev familjeförsörjare 1959.

Sen blev det 60-tal.

 

Britt-Marie

4 januari 2011 18:43

Mario! Mario! Vilken underbar blogg!
Om jag ändå kunde göra en sån från gärdet på 40- och 50-talet!
Det här är det som allra roligast för en 70-plusare.

Mario Matteoni

27 september 2011 07:44

Har först nu upptäckt att kommentarerna hamnar för sig. På själva blogginläggen står det (0) så jag visste inte att du kommenterat.
Tack för din uppskattning.
Skulle vara mycket trevligt att läsa om Gärdet på 4+- 50-talen.

 

Lillemor

5 maj 2012 11:55

Mario! Vilken härlig presentation av Stockholms södra delar under 1940-50talet! Växte också upp i Stockholm strax söder om söder under samma tidsperiod. Tack för alla bilder av hur det såg ut då! Denna dagen kunde inte börja bättre för min del efter att jag råkade finna just din blogg. Sökte egentligen efter något helt annat! Vilken nostalgikick!

Mario Matteoni

16 augusti 2012 18:11

Tack, Lillemor, för din kommentar!
På femtiotalet var jag kär i en Lillemor som bodde i Gubbängen och som hade en kompis som hette Rigmor.
Vi träffades några gånger men det blev aldrig mer.

 

Lillemor

24 juni 2013 00:39

Hej Mario! Vad lustigt att du var kär i en Lillemor, som hade en kompis som hette Rigmor! Mina två bästisar under uppväxten hette Rigmor och hennes 1,5 år äldre syster Gull-Britt. Men vi bodde runt Sofielundsplan...! Din härliga minnessida kan man fördjupa sig i med jämna mellanrum. Man blir glad av allt du visar upp från din samling av minnen! Tack igen!

Mario Matteoni

19 mars 2014 14:19

Tack för din berättelse, den värmer och skapar nya minnen hos mig.

 

Anita Lundwall

19 mars 2014 12:36

Jag är född 1940
började i Hammarbyskolan 1947 fröken Sääw senare fröken Mjörnö
Jag bodde på Whalbergsgatan 9 en lite gatstump efter lekparken
från Petrejusvägen
Vi är 12 tjejer som bodde på den gatan Vi träffas fortfarande 2 ggr om året trots att vi skingrades i slutet av 50 talet Härligt läsa din blogg tack

http://tisalaya.bloggplatsen.se

Mario Matteoni

19 mars 2014 14:15

Tack Anita för kommentaren. Ska gå in på din bloggplats och kolla.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att tänka tillbaka till ungdomstiden är rena terapin för många äldre. Och så är det kul att minnas gamla tider. Men den här bloggen bjuder inte bara på terapi och nostalgi utan också på ett stycke kulturhistoria. Jag, som lagt upp sajten, var ung...

I mitt tidiga 50-tal  levde killar och tjejer i olika världar. I skolan hade killarna träslöjd och tjejerna syslöjd. Det hette t.o.m. killslöjd respektive tjejslöjd. Och så fanns det särskilda flickskolor. Tjejkompisar hade man inte. Antingen var man...

1950, var ”Music, music, music” en envis slagdänga under året och flera år därefter.     Det var på 50-talet som Povel Ramel tog livet av schlagern eller i alla fall försökte…       …och parodierade Ewert Taub...

1956 började Radiotjänst sända televisionsprogram. I svart/vitt. Färg-TV kom först på 70-talet.            Olle Björklund, Mr Aktuellt     På TV kunde barnen se ”Andy Pandy” och ”Humle och Dumle” ( se...

I mitt barndomshem hade vi hötorgskonst på väggarna, utom en målning som farsan hade målat. Den var bra. En av hötorgsmålningarna föreställande ett rött hus med vita knutar och en tall. Av någon anledning gjorde den mig illamående så jag försökte l...